På 50-talet frågades hur mycket ved en man kan hugga om dagen – Nu frågar man om användning av eltobak

Forskningsprofessor Seppo Koskinen vid enheten för folkhälsoprognoser och bedömningar vid Institutet för hälsa och välfärd berättar.

DATA_Blogi_Seppo_Koskinen_1200x675

Vad är befolkningsundersökning?

Vid en befolkningsundersökning undersöks antingen hela Finlands befolkning eller en avgränsad grupp, till exempel elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen eller invånarna i en viss kommun.

Riktigt alla finländare omfattas dock inte av våra undersökningar. Vid en undersökning som omfattar hela befolkningen väljs ett representativt urval med slumpmässigt, exempelvis var fyrahundrade vuxen finländare. Urvalet är då 10 000 personer och detta är tillräckligt för att den erhållna informationen ska vara tillförlitlig.

Enkätundersökningar genomförs som intervjuer och med pappers- eller webblanketter. Vid hälsoundersökningar görs olika mätningar och prover tas.

Hur blev du befolkningsforskare?

Jag hade studerat ett par år vid medicinska fakulteten då vi i och med studiereformen studerad vi en sådan takt att vi kom ifatt den föregående kursen. Vi var tvungna att ta en studiepaus i sex månader.

Under pausen började jag studera sociologi och andra ämnen vid statsvetenskapliga fakulteten. Jag riktade in mig på demografi och forskade och följde upp dödlighet.

Med denna kombination av medicin, sociologi och demografi var det helt naturligt att jag i tiderna sökte mig till Folkhälsoinstitutet för att forska. Detta håller jag fortsättningsvis på med.

Till vad behövs informationen?

Vi utför befolkningsundersökningar till stöd för välfärdspolitiskt beslutsfattande. Planerare och beslutsfattare behöver aktuell information om finländarnas hälsa och vilka faktorer som påverkar denna.

”Gångsvårighet” är ett exempel på det som vi följer upp. Om en person har problem med att gå krymper hans eller hennes livsutrymme. Detta leder ofta till övriga begränsningar av handlingsförmågan och försämrad livskvalitet. Vi kan skapa prognoser och alternativa kalkyler: Om man kan minska fetma med en tredjedel, hur stor påverkan skulle detta ha på antalet personer med gångsvårigheter i framtiden?

Planerare och beslutsfattare som svarar för befolkningens välmående behöver denna typ av information för att kunna rikta in resurserna så smart som möjligt. Utgående från undersökningsresultaten kan man även bedöma vilka resultaten är av redan förverkligade åtgärder och tjänster.

Överraskande resultat?

Stora överraskningar förekommer sällan, närmast då man samlar in information om någonting för första gången.

Hälsoundersökningen för den vuxna befolkningen utfördes år 2000 och upprepades 2011. Det visade sig att finländarnas hälsa och handlingsförmåga i synnerhet bland befolkningen i pensionsåldern hade förbättrats märkbart. Mer än man hade kunnat hoppats på eller ansett vara troligt.

Detta var en ytterst positiv överraskning och stärkte tron på att det är möjligt att underhålla och trygga de tjänster och stöd som befolkningen behöver med välfärdsstatens system.

Utgående från undersökningen FinHälsa 2017 ser det nu ut som att denna positiva utveckling i början av 2000-talet har avstannat. Och detta ger givetvis upphov till frågor.

Hur förändras undersökningsobjekten?

Världen förändras och dessa måste reflekteras i innehållen och forskningsmetoderna.

Vid hälsoundersökningar på 1950-talet mättes den manliga befolkningens fysiska prestationsförmåga. Frågan som gällde detta var ”hur mycket ved kan du hugga om dagen”. I det jordbruksdominerade samhället var detta en mycket bra fråga.

Dock har exempelvis först nu blivit aktuellt att utreda användningen av eltobak.

Hur påverkar undersökningarna enskilda medborgare?

Om en medborgare har bidragit med uppgifter till undersökningen, ger vi respons på resultaten. Vi informerar om vilken betydelse till exempel högt kolesterol har och vad personen i fråga själv kan göra för att åtgärda detta.

På det stora hela är råden mycket precisa och anvisningarna fungerande, men det är inte möjligt att ge några garantier för att de fungerar. Det finns alltid undantag. En enskild människas liv påverkas av så många faktorer, vissa alltid totalt slumpmässiga.

Befolkningsundersökningar är ett sätt att samla in information. Man får även en stor del information från olika register. Information som samlats in på olika sätt jämförs även och kombineras. Utgående från detta känner vi till att många av oss har en tendens att uppge en något högre längd i genomsnitt, runda av vikten nedåt och uppge att vi dricker mindre alkohol än vad vi köper.

Vad är viktigt i ditt arbete?

En stark och motiverad tro på att jag som en del av forskningsgruppen främjar sådant som jag på det stora hela anser vara viktiga. Att människor får leva ett gott och långt liv.

Med forskningen erhålls information som spelar roll. Målet är att perioden i livet med svåra sjukdomar och funktionshinder ska bli så kort som möjligt. Som tur är det så här det ser ut i Finland. Jämfört med tidigare är finländarna friskare och handlingskraftigare.

Foto: Harriet Järf

 

Mer information: https://thl.fi/fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimusprofessorit/seppo-koskinen (på finska)