Frågor och svar

Q & A i kampanjen Data gör gott

FRÅGA: Varför samlar myndigheterna in uppgifter om medborgarnas hälsa och välfärd

SVAR: När vi använder oss av social- och hälsovårdstjänster får tjänsternas producenter uppgifter om oss. Aktörerna inom social- och hälsovården har en lagstadgad skyldighet att skicka uppgifterna till myndigheterna bland annat för den riksomfattande statistikföringen.

Statistikmyndigheterna i Finland har en lagstadgad uppgift att producera statistik. Statistikmyndigheter inom social- och hälsovården är THL, Pensionsskyddscentralen och FPA.

  • THL är skyldig att rapportera insamlade uppgifter om hälsa och välfärd för hela landets del.
  • Pensionsskyddscentralen producerar mångsidig statistik som beskriver pensionssystemet i Finland.
  • FPA producerar statistik om socialskydd, som exempelvis mottagare av olika förmåner, i olika livsskeden och situationer.

Även andra slags lagstadgade uppgifter förutsätter att personuppgifter samlas in. Till THL:s uppgifter hör uppföljning och myndighetsrapportering av smittsamma sjukdomar, vilka kräver att information som innehåller personuppgifter behandlas.

Personuppgifter kan också samlas in som en del av vetenskaplig forskning. Vetenskaplig forskning ingår exempelvis i THL:s lagstadgade verksamhet.

FRÅGA: Hur garanterar myndigheterna att medborgarnas uppgifter hålls konfidentiella?

SVAR: Endast de som har rätt att använda ett visst material för ett klart angett syfte har tillgång till personuppgifterna och datasystemen. De som inte har användningstillstånd kan inte läsa, behandla, ändra på eller radera personuppgifter.

Material och register som innehåller personuppgifter av känslig natur behandlas enligt noggranna behandlingsanvisningar. Behandling av personuppgifter lämnar alltid logguppgifter.

Enskilda personers uppgifter behandlas i alla skeden av behandlingen av uppgifter så att dataskyddet tas i beaktande.

FRÅGA: Vad betyder pseudonymisering och anonymisering i behandling av personuppgifter?

SVAR: Pseudonymisering betyder att personuppgifter som kan knytas till en viss person ersätts med exempelvis ett identifieringsnummer eller ändras så att personen inte längre kan identifieras direkt.

Anonymisering betyder att personuppgifterna behandlas så att personen aldrig mer kan identifieras utifrån dem. Anonymisering måste leda till att en identifiering förhindras oåterkalleligt och så att den registeransvariga eller någon annan utomstående aktör inte längre kan ändra uppgifterna tillbaka till identifierbar form.

Uppgifterna kan exempelvis förenklas till en allmän nivå eller ändras till statistisk form så att uppgifter som gäller enskilda personer inte längre är i identifierbar form.

FRÅGA: Hur säkerställer man statistikens tillförlitlighet?

SVAR: Statistik som Finlands statistikmyndighet publicerar uppfyller kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik (FOS), vilka baserar sig på kvalitetskriterierna i det europeiska statistiksystemet.

Med hjälp av kriterierna säkerställer man statistikens kvalitet och att statistiken motsvarar samhällets behov av information.

Läs mer om statistikens kvalitet och principer

FRÅGA: Kan min identitet avslöjas från uppgifter som överlämnats till forskning?

SVAR: Användning av sekretessbelagda uppgifter kräver alltid ansökan om användningstillstånd. Sekretessbelagda uppgifter är exempelvis allt material som innehåller personbeteckningsuppgifter. För närvarande tillåter lagen användning av sekretessbelagda uppgifter endast för vetenskaplig forskning. En enskild persons identitet kan inte avslöjas från uppgifter som överlämnats för forskningsbruk.

Material överlämnas till forskare endast utan personuppgifter eller så ersätts personuppgifterna i forskningsmaterialet med hjälp av pseudonymisering, exempelvis med en kodad identifikation.

Därtill görs från fall till fall en konsekvensbedömning av personuppgifternas behandling enligt den datasäkerhetsansvarigas anvisningar innan personuppgifterna behandlas. Genom detta säkerställer man att riskerna angående forskningsobjektens rättigheter minimeras.

Personuppgifter behandlas i forskningsverksamhet så att man inte direkt utifrån dem kan identifiera en enskild person. Om det för forskningen är viktigt att koppla ihop en persons uppgifter med hjälp av exempelvis personbeteckningen överlämnas uppgifterna till forskaren i första hand i anonymiserad form (uppgifterna kan inte på något sätt kopplas ihop med en enskild person) eller i pseudonymiserad form (t.ex. med en kodad identifikation).

Användning av material som beviljats för forskning övervakas bland annat genom att man begränsar användningsrättigheterna. Därtill lämnar behandling av personuppgifter alltid logguppgifter.

Forskningsetiska delegationen (TENK) ger anvisningar för god vetenskaplig praxis och gör vid behov en etisk förhandsuppskattning av forskningsprojekt.

FRÅGA: Har jag rätt att ta reda på och be att få granska i vilka alla register mina uppgifter finns?

SVAR: En privat person kan utöva sina dataskyddslagsenliga rättigheter till vilka hör granskning av uppgifter som berör en själv. Kontaktuppgifter finns på de datainsamlande organisationernas webbplatser.